onsdag 13 januari 2010

Obegripligt

-"Häjdå, landla", säger Klara och kastar iväg en slängpuss. På ena axeln hänger en klumpig väska som hon har packat full med dockan, filt, spade och lite annat.
Sen går hon ut genom dörren och ställer sig i rummet brevid. Hon är och handlar. Efter några sekunder kommer hon tillbaka igen.
- Häääj, landla, säger hon och ler strålande. Också packar hon upp alla sina varor ur väskan. Efter en liten stund är det dags att gå på shoppingtur igen.
Helt underbart och hon är så stolt och så påhittig. Lill-tultan har blivit större. Hon har vuxit på längden och hon har lärt sig en massa saker. Igår visade hon mig hur hon och fröken på dagis hade dansat. Hon snurrade runt, runt och viftade med armarna. Tänk, om två månader fyller våra tvillingtjejer två år.



"Oj, lamlade"
Alice då. Jo, det händer mycket där också. Hon har mer "spinn" i sig. Det går undan och hon lär sig ord med en rafflandes fart. Hon har humor och kan få riktiga asgarv. Igår gick hon omkring och busade för sig själv. Hon låtsassnubblade. "Oj, lamla", sa hon när hon ramlade. Och så skrattade hon. På kvällen brukar hon försvinna efter badningen. Efter ett tag hör vi fnissningar. Då har hon krypit ned i Tildas säng och dragit täcket över huvudet. Då är Alice borta. Jättespännande lek!


Mysterium
Jag fattar ännu inte att vi har fått våra tvillingar. Eller så här - jag är helt med på att vi har Klara och Alice hos oss. Men att det är tvillingar, födda på samma dag, med 13 minuter mellan sig. Att de har legat i magen tillsammans, att de alltid kommer att fylla år på samma dag, att de alltid är exakt lika gamla, att de kommer ta studenten på samma gång, att de fyller 50 på samma dag. Det hissnar när jag tänker på det. Och att jag och C är föräldarar till dessa barn. Och att vi har våra bästa storasyskon också. Att vi ska bli mormor, farmor, morfar och farfar. Det är svårt att förstå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar