onsdag 15 september 2010

Jag heter Klara och har ett glatt humör...ibland


Jodå, söta, rara, glada Klara är en riktig goding. Oftast är hon solig och på strålande humör. MEN det finns många tillfällen då det kraschar totalt. Som när vällingen inte är klar exakt när hon vill, som när Alice har tagit just den dockan Klara behöver, som när hon är hungrig men inte har ro att äta vid matbordet, som när hon inte vill bada fast egentligen kanske vill ändå.

Mer irritationsmoment
Klara kan även bli minst sagt irriterad om en strumpa krånglar, om mamma har bytt örngott på kudden eller om hon får en tröja som hon precis i samma sekund kommer på inte är så fin. Ja, en riktig liten gullunge med en liten extra skvätt temperament.

Övriga barnaskaran
Våra andra barn är mer jämna. Tilda blir inte riktigt rosenrasande ofta. Även om hon just nu väldigt ofta blir irriterad. Kalle blir rasande ibland. Men då har det gått väldigt långt innan utbrottet kommer. Alice blir mer gnällig. Hon är mest sprallig och intensiv och när humöret sviktar så blir hon mammig.

Och vi då?
Och mamman och pappan - ja, självklart alltid på topp. Tålmodiga, strålande glada, pedagogiska, höjer sällan rösten och helt enkelt otroligt muntra. Sant??? Tyvärr, inte. Hos mig och C pendlar det snabbt. Ena stunden glada skratt. Nästa stund brister tålamodet och en röst med normalt tonläge åker snabbt upp högt. Också lite tjat och mycket tjat emellanåt. Tänk så det blev.

Här är i alla fall några bilder på SUPER-STRÅLANDE-GLADA-KLARA!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar