Bus eller godis

K

Idag har det busats på gatan. Det var bara mina barn med kompisar som stod för buset. Barnen hade jättekul och blev lyckliga över godiset. Som tur var har de mina föräldrar och syskon att gå till. Men nästa år får vi nog ordna halloweenfest i stället. Känns inte helt okej att mina barn går runt och busar när många grannar firar/tänker på sina anhöriga som inte är med dem längre...

Middag hos mina föräldrar nu i kväll. Mysigt och gott. Småtjejerna var laddade och åt som bara den. Kul att se mina syskon och deras små barn. Det blir lite rörigt men det är bara att vänja oss. Dessutom har mina syskon varsitt barn. Vi har ju några fler...

Godnatt Anna

Dessa utklädningsbestyr...

Jobbar hemma halva dagen och har en rastlös T som hänger omkring. Höstlov den här veckan och T har gått på 4H-läger. Igår kväll hade hon feber så vi bestämde att hon skulle ta det lite lugnt hemma med mig idag. Det har hon gjort till nu, kl. 10.30. Nu rotar hon runt efter alla dessa kläder hon ska ha till halloweenbusandet. Var kom det firandet ifrån?? I flera veckor har hon och lillebror pratat om masker, eldgaflar, peruker och så vidare. Och nu är vi alltså där. Ikväll ska de ge sig ut och "busa". Påskkärring tycker jag är okej, men jag känner mig tveksam till det här. De får absolut bara gå till folk de känner och jag hoppas för gud att de stackars människorna väljer godis... Jag måste ta ett allvarligt snack med barnen innan de går ut. Fast T ska gå med en kompis i kväll. K får gå i morgon eftermiddag med bästisen Sixten. Hoppas jag lyckas få några bilder att lägga in i bloggen!
Ja, våra små brudar känner inte till detta firande och för dem räcker det nog med att äta middag hos mormor i morgon och festa till på glass... Alice pratar ännu om när glassen tog "tut" (slut) sist de var hos mormor.
Nu ska jag jobba lite till. Sen vill T ha datorn. Ja, hon har ju börjat surfa också. Dags för filter. Lillebror spelar även datorspel på den här datorn. Det verkar ha gjort att G och V-tangenten inte riktigt fungerar längre. Man får liksom dunka ned fingret...
Tack och hej, Anna

Morgonbestyr, tre barn på väg till förskolan

Här är bästa brorsan. Kalle på väg till förskolan. Fram med cykeln, i med syrrorna i vagnen, dra med pappa och sen iväg! Äntligen, dagen kan börja

Oj, det blev visst en till bild på glada Alice...

Alice är glad. När gänget ska dra till förskolan är det alltid roligt. Men så var det det där med nappen. Den ska alltid med. Fast det får den inte för mamma...

Klara slöar och leker med dockan på golvet. Rufsig i håret och med Kalles gamla tröja på sig.

Imse vimse spindel skrämde Tilda

Igår möttes jag av dramatik när jag kom hem. Tilda var rödgråten och upprörd. Hon hade sett en spindel på golvet och gripits av panik. Helt hysterisk och så ledsen. Chrille försökte lugna men hon var verkligen rädd. Vet inte vad det här kommer ifrån. Det är helt nytt. Nu får vi väl försöka ordna någon slags spindelterapi. Tänkte involvera morfar som är en riktig djurvän och som har fått mig att - nästan - klappa larver, maskar och skalbaggar när jag var liten. Jag tycker i alla fall synd om henne. Tilda är ju en riktig djurvän som aldrig har varit rädd.
Ja, så hade vi våra små "tvillingtanter". Redan vid dörren så kacklade de och berättade och låtsades gråta. och kröp på golvet och visade. De var så upprörda över att storasyster hade brytit ihop, över imse vimse spindel. Kalle var mer cool och tyckte nog att det var lite konstigt. Han är ju absolut inte rädd för något... Senare på kvällen kom jag ihåg att han skrämde Tilda för ett tag sen - när han, T och mormor var i skogen. Då sa han till sin syster: "oj nu är den där stora spindeln på din mössa". Och då fick hon sån där panik för första gången... Hmm, fortsättning följer.
Alice har i fått aptiten tillbaka. Igår kväll, efter middagen, tittade jag på Barnen i Bullerbyn med småtjejerna. De är så fascinerade över att lilla Kersin gråter och gråter. I en scen äter hon filmjölk och smörgås. Alice mumlade "gurka" - det brukar ju vara det på mammas smörgås. Sen försvann hon. Efter ett tag upptäckte Chrille henne vid sitt ben. Hon hade dragit fram sin stol och pekade på kylskåpet. Hon vill ha filmjölk. Och sen åt hon, och åt och åt. Känns skönt. Inte kul med barn utan aptit.
Nu ska jag snart lämna jobbet. I morgon blir det halvdag med jobb hemifrån.
Hej så länge, Anna

Klaras egokväll fortsätter

Läggdags nu? Jag som har så kul!
Jag känner mig riktigt snygg ikväll.




Ingen rolig kväll det här inte, naken med
en gammal mössa. Nu vill jag gå och lägga mig.


Syrran, nu har jag tagit alla
grejer!


"Men Alice, mamma hjälper dig. Om du tar den här lilla
klänningen och den blåa mössan.
Och så har du en annan vagn och en
annan mössa - det blir väl bra"

Om jag tar vagnen, dockorna,

mössan, klänningen så har inte

Alice en chans. Förresten - jag

tar en docka till.

Min, min, min - allt är KIaras

Igår kväll provade småtjejerna kläder. Klara blev ivrig och ville ha ALLT.

Även syrrans mössa. Kanske byta eller förresten - bättre att ta båda.

Äntligen kväll!

Passar på att skriva lite i pausen mellan hemmafruarna. C är och storhandlar och våra fyra älsklingar sover. Har jobbat lite i soffan men nu får det vara tack och slut för idag.
Ikväll har de stora barnen spelat dataspel efter middagen. Tvillingarna har busat och provat kläder. De har full koll på vad den andra har på sig och de vill gärna ha exakt samma sak på sig. Förmodligen är det mitt eget fel. Jag är en sån där tvillingmamma som låter mina sötungar ha likadana kläder på sig. Kan inte låta bli. Men de är så olika till utseende och därför tycker jag att det är okej. I början på dagis körde jag olika men nu har jag halkat in på lik-kläder igen. Men när jag köper nytt nu så försöker jag köpa olika färger-ibland i alla fall.
Det var min tur att hämta idag. Först T på fritids och sen resten av gänget på förskolan. Kalle klädde på sig själv och avslutade på sin avdelning. Alice och Klara var glada och soliga och det gick rätt smidigt att klä på dem. Förutom att Alice sprang ut i gatan på väg till bilen gick avfärden smidig. Väl hemma blev det lite dramatik. Alice blev ledsen i bilen och jag bar henne hem. Klara gick med T och K. Jag kände hur Alice liksom kröp ihop i min famn, som hon hade magknip, och utanför dörren kräktes hon över mig och på trallen. Jag blev minst sagt stressad och hon blev ledsen för att det kändes obehagligt. Mina stora barn är väl införstådda med vad kräksjuka är så de stannade villigt kvar ute i mörkret och lekte i trädgården medan jag tvättade av mig och Alice. Hon var så ynklig och ledsen. Sen kom som tur var min tappre, trogne, älskade make hem. Jag la mig med Alice i soffan med en hink brevid och ett paket russin. Det blev russinen som segrade. Hon blev sugen och ville ha mer och mer och mer. Då kom jag ihåg att dagisfröken hade berättad att hon knappt hade ätit något alls under dagen. Sen lagade Chrille falukorv och makaroner och Alice åt och åt och åt. Förmodligen var hon helt utsvulten stackarn. Barnen fick glass efteråt och sen var alla mätta och glada. Peppar, peppar tror jag att det inte är någon fara på taket med Alice.
I morgon ska T gå på 4Hläger. Hon är superladdad och ska ta hand om kaninerna och hästarna. Hon älskar loven när hon får gå på 4H-läger. Konstigt nog och dessvärre är alla hennes klasskompisar lediga från fritids på alla lov. Då blir det lite krångligt. Idag gick hon ändå. Jag vill verkligen att hon ska kunna gå och känna att hon har kul med andra barn. Inte vara så knuten till sina närmaste kompisar. Hon hade haft det jättekul idag och lekt med tjejer från andra klasser. Jag känner mig stolt och glad över att hon är så självständig. Tror faktiskt inte att jag var så stark när jag var liten.
God natt och sov gott, Anna

En extra ledig dag för familjen

Idag var det studiedag på förskolan och våra dagisbarn var lediga. T har höstlov så för att göra dagen så bra som möjligt tog jag och Christer ledigt. Det blev en bra dag - fast rätt rörig. Det blir så när de stora barnen har önskemål och vill leka med kompisar. Man har två val. Antingen fungera som barnens "bas". Då måste en vuxen var hemma hela tiden och finnas där när barnen springer fram och tillbaka. Det andra valet är att dra iväg hela familjen, skippa kompisarna till barnen och ha en mysig dag ihop. Idag blev allt huller om buller. Kalle åkte till sin kompis på förmiddagen. De hade sett rådjur i skogen... Jag och Chrille tog våra tre tjejer och åkte en sväng. Fastnade i en leksaksaffär och det gillade småbrudarna skarpt. Speciellt Klara kände på alla dockor, drog dockvagnar, testade studsbollar med mera. Alice var lite pipig och hade inter riktigt tålamod att titta på allt. Hon har inte varit i form i dag. I natt hade hon 40 grader feber. Idag har hon varit feberfri men ändå väldigt ledsen. Hon är ju annars ganska tuff, framåt och på ett sprudlande humör. Chrille åkte till närakuten nu på kvällen med henne för att kolla öronen. Men det var falskt alarm. Skönt då behöver vi inte oroa oss. Förmodligen är det tänderna. Men hon har varit risig av och till ganska länge nu. Dagisunge!
På eftermiddagen hade vi barnens kompisar här. Fullt hus och en massa bus i alla hörn. Men småtjejerna sov gott. Drog ett lång eftermiddagslur. Bäst att passa på när man är ledig från dagis.
Och i går var det dinosaurier i Globen. Riktigt lyckat! Kalle var så imponerad och lycklig. Tilda gillade det också och det var så mysigt att åka iväg, bara vi fyra. Det var ju första gången sen tvillingarna föddes. Hemma hade det gått jättebra. Tjejerna hade varit ute med mina föräldrar i mörkret. De hade promenerat långt bland löven och sen hade de gått runt - lösa(!) - i affären...och var "såååå lugna" (enligt supermormor).
Efter middagen lekte och busade de. Morfar var visst rolig och gjorde tokiga lekar. Och efter badet och lite mer bus så somnade de. Inga problem. Känns verkligen jätteskönt. Då kanske man kan göra något skojigt om ett tag igen med K och T.
Nu är jag så trött att ögonen går ihop. Har blivit två sena kvällar.
Godnatt, ses i morgon, Anna Panna

Vintertid borde avskaffas

Den här dagen är en av mina mindre favoriter på året. Den här dagen och den 1 januari. Jag förstår att man kan uppskatta att vakna till ljuset. Men personligen uppskattar jag att ha eftermiddagen så ljus som möjligt. Nu är det mörka eftermiddagspromenader som gäller. Lekplatsen med gungor och grävning i mörkret. Trädgårdsutevistelse i mörkret. Hmm, kul! Då blir det hemmets ljuva vrå istället och till slut exploderar alla av frustration. Det finns en poäng med att få ut alla i friska luften och att sen komma in och se hemmet med nya ögon och dessutom är alla på bättre humör.
Ja, ja, i dag är i alla fall inte mörkerproblemet mitt problem. Om en stund ska jag, Chrille, K och T åka till Stockholm och globen. Vi ska titta på dinosaurieshow. Spännande! Tjejerna ska vara här hemma med mormor och morfar. Och först skulle de visst starta med en promenad i - mörkret!
Igår var jag på middag med mina kompisar. Mysigt och vi tittade på gamla kort. Otroligt vad tiden har gått. "Men det här var i alla fall inte länge sen", sa jag och tog fram kort från 1993. "Nej, det är bara sexton år sen". Så små, så oskyldiga fast ändå var vi med om så många tokigheter och farligheter. Som exempelvis charterresan till Mallorca. Jag och Jenny var 16 år... Kort efter kort när vi står där lättklädda drickandes jäger och tequila, topless på stranden. Ja herregud. Jag fattar inte hur det ska bli med mina egna barn. Hur ska man våga släppa taget. Det var ju verkligen inte bra med Mallis för 16-åringar fast vad vi växte och vi fick erfarenheter. Det kommer att bli knepigt med tonåringar...
Har tillbringat förmiddagen i stallt med T. Idag gick det jättebra och hon red ett litet gotlandsruss. Så stolt och mallig när hon fixade övningarna och hästen gjorde som hon ville. Kul!
Chrille har hämtat K på innebandyn och tvillingälsklingarna ligger och sover middag. Sötnosarna fixade vintertiden rätt bra idag och vaknade först 8.15 alltså 7.15 nya tiden. Helt okej tycker jag. Klara är i en egofas. Det räcker inte med en docka i vagnen, utan hon måste ha Alices också. Om Alice är i min famn måste Klara vara där med och när tjejerna fick russin i varsin skål så hittade vi Klara ätandes i Alices skål... Hoppas egofasen varar i typ, en dag. Alice hänger som tur var inte med riktigt utan går till andra leksaker. Får se om hon hamnar i en egofas i morgon...
Nu ska jag förbereda för avfärd. Det regnar. Inte speciellt muntert. Skulle helst vilja lägga mig i soffan och läsa en bok och somna en stund.
Tack och hej. I morgon är det höstlov och studiedag på förskolan. Hela familjen är ledig, kommer väl att bli kaotiskt men rätt skönt!

Lördag

Skön eftermiddag. Småtjejerna kan sova lång middag och jag och Kalle mysar i soffan. Vi har varit i isallen på hockeyträning - eller skridskoskola med klubba stämmer nog bättre. Kalles tredje gång och han var så duktig. Första gången låg han mest som en skalbagge och försökte komma upp. Men nu har han kommit igång och gillar att åka fort. Svårare med finliret... Snart ska vi hämta T ute hos en kompis på landet. Mamman är en gammal kompis till mig så vi passar nog på att fika och prata en stund. I kväll ska jag träffa alla tjejkompisar. Ska verkligen bli kul. Lite vin, mat och en massa prat. Länge sen och verkligen på tiden. Men först ska jag se till att familjen är i lördagsmysstämning och att allt är fixat, alla mätta och badade innan jag sticker. Känns bäst för samvetet!
Småtjejerna har haft en rolig förmiddag med mormor och morfar. De har hälsat på alla djuren på 4h-gården och så har de mysat och ätit lunch med mormor. Alice hade ropat moooomo, när hon såg dem och sprungit rakt in i famnen. Gulligt. Chrille, stackarn, har fått möta grannarna på gatan. I morse var det dags för höststädning och pensionärerna startade 9.00. Då var vår familj absolut inte på banan och det stressade förstås våra grannar. Men vid 11 gick Chrille ut och sopade, klippte, kastade löv mm. Så nu är allt frid och fröjd.
Helger är ofta väldigt röriga. Jag och Chrille har på något sätt gett upp och tror att vi ska få äta frukost, läsa tidningen och ha någorlunda lugnt. Vi hade en helt annan inställning med våra två första barn. Då åt en i taget, en snabbade på och tog ut barnen vid 9 och under tiden fixade den andra i ordning allt och började så småningom med lunchen. Nu är det så mycket annat. Ridlektioner, hockey och innebandy. Så när tvillingarna börjar knuffas, slita i samma docka och har rivit överallt inser vi att det blir ingen lugn lördagsfrukost. Det finns inget som är så intressant för två 1,5-åringar att de kan pyssla med det under tiden som vi äter och läser alla olika delar i tidningen. Konstigt att det är så. Egentligen borde vi ju vara småbarnsproffs och ha beredskap för helgmorgonen och se till att undvika kaoset. Men -man orkar inte alltid...
Igår shoppade jag och Kalle efter dagis. Vi köpte vantar, strumpor, tröjor, klänningar till småtjejerna, klänning till T:s disco nästa vecka och lite annat. Jättekul och jag och min 5-årige son provade kläder båda två i provhytten. Komist men lite jobbigt när jag stod halvnaken och Kalle började tröttna och kröp under drapperiet så att det åkte upp. Hur som helst var han väldigt nöjd med sina inköp och la upp allt på skrivbordet. Alice och Klara blev supersöta i sina nya klänningar och strumpbyxor och T blir givetvis en riktig partypingla på discot.
Nej, dags att hämta T. I morgon blir det dinosaurier i Globen. Mina föräldrar ska passa tjejerna på kvällen och jag och Chrille åker med de stora barnen. Faktiskt första gången vi fyra åker iväg på något "evenemang" utan småsystrarna - allihop alltså. Spännande!
/Anna

Hej!
Nu har jag gjort något konstigt med bilden här på bloggen. Jag ville ha en bild på småtjejerna men just nu ser man bara ett öra... Får se om jag lyckas ta bort bilden. Är nog för trött för det just nu. Klockan är snart 22.30.
Alla barn sover sen några timmar. Jag och Chrille ska ta ställning om det blir en utlandssemester i vår eller inte. Absolut omöjligt om man tänker på budgeten. Absolut nödvändigt om man tänker på hur fort ekorrhjulet snurrar. Och man ska väl ha mål att se fram emot. Är inte ett hotell, vid en strand, totalt barnanpassat med alla mat serverad ett bra mål för en fyrbarnsfamilj???
Alice fick feber på dagis idag. Inte mycket alls men tillräckligt för att fröknarna ringde efter oss. Chrille stack hem. Jag hade en massa fix på jobbet och i morgon får vi försöka dela på dagen om hon nu får feber igen.
Ikväll fick tjejerna bada med storebror. Otroligt spännande fast han tar upp ganska stor plats i badkaret. Han doppade huvudet under vattnet länge - och Klara försökte göra likadant. Gång på gång och hon fick kallsup efter kallsup. Alice nöjde sig med att dricka vatten och hälla vatten utanför badkaret.
I morse hade vi faktiskt en lugn och harmonisk morgon. Kalle skulle på teater med dagis och Chrille lämnade honom 8.15. Undertiden hjälpte jag Tilda iväg till skolan och tro det eller ej tjejerna vaknade inte förrän bägge storasyskonen hade gått. Så jag och Chrille kunde i lugn och ro ta varsitt barn och bylsa på fleecekläder, overallen, galonisar, vantar, kängor, mössan. Alla var glada och nöjda och pulsen slapp åka bergochdalbana på tidiga morgonen.
Nu är det bokningsdags för resan. Eller inte. Godnatt/Anna

Glassbilen? Näää.

Hur fort går tiden egentligen? Redan onsdagskväll - och två arbetsdagar kvar den här veckan. Lite trött idag. Alice måste ha drömt något läskigt i natt. Hon vaknade och var jätteledsen. Annars är hon ganska tuff av sig och bestämmer sig för att sova på natten och sen sover hon djupt. Men i natt måste något ha gjort henne rädd i drömmarna. Jag tog upp henne och så fick hon ligga hos oss. Hon utnyttjade inte situationen genom att börja busa utan hon låg där så sött och blundade. Gullunge!
Tjejerna är 19 månader nu och de har allt mer att säga. Fast det är inte många ord som är "våra" ord. Igår gick Klara runt och sa "Tut, tut, tut" sen gapade hon stort. Som att hon verkligen var otroligt förvånad. Sen slog hon ut med händerna och sa "näää". Till slut fattade jag och storasyster vad det handlade om. Hon härmade glassbilen. Och den kan ju inte komma så där, på hösten, i mörkret... nääää. Det var ju glassbilen som alltid kom vid läggdags i somras och gjorde henne klarvaken!
Tjejerna började på dagis i mitten av augusti. Så nu är de varma i kläderna och tycker att dagis är roligt. MEN vad det är svårt att få tjejerna att kunna berätta om något som har hänt under dagen. Jämt när jag frågar så säger Alice "Ba,ba". Hennes favoritsång på samlingen är Bä,bä vita lamm. Sen brukar de dra sig själva i håret och säga aj, aj. Det betyder att Kevin har dragit dem i håret och så får man inte göra. Det är aj, aj.
Igår när jag åkte hem var jag så glad över att äntligen ha tagit tag i bloggen. Jag tänkte bara söta tankar om min familj och om våra fina, fina barn. Men sen - efter en minut i hallen - hade pulsen stigit, hungern var påtaglig och irritationen kom smygande. Två småtjejer som klänger sig fast runt benen, en stor tjej som visar diplom från friluftsdagen och en 5-årig kille som springer fram och tillbaka och försöker förklara hur hans "drömracercykel" ser ut. Och så pappan som hjälplöst försöker få ordning i köket, plocka leksaker, läxböcker och så vidare. Jag tror att jag åt på två minuter med Alice i famnen och jag och Chrille pratade i osammanhängande, oavslutade meningar. Sen plockade vi, la fram kläder till morgondagen, badade barn, damsög av det värsta, la tvillingarna och sen en mysstund med de stora barnen. De har alltid så mycket funderingar och tankar. Den där stunden innan de somnar är viktig. När vi i lugn och ro kan prata om allt möjligt, om dagen som varit, om hemligheter eller om när de var små. Det älskar de att höra om. När de var bebisar och gjorde busigheter. Precis som deras småsystrar gör nu. Från morgon till kväll... Fast inte när sömen kommer och de ligger där på kudden och snusar. Rödrosiga och varma och rufsiga i mjuka håret.
Tack för idag bloggen.
/Anna

Ny bloggare!

Sådär, nu ska jag bli bloggare. Har länge funderat men aldrig kommit till skott. Hej förresten, Anna heter jag. Sen jag blev tvillingförälder har jag läst flera bloggar - mest för att jag har törstat efter information, inspiration och vardagsliv där jag kan identifiera mig. Min ambition med den här bloggen är att skriva så ofta jag kan. Mycket för mig själv, som en dagbok, men även för vänner och familj och för att kanske hitta nya vänner. Speciellt "tvillingföräldravänner".
Nu har klockan hunnit bli mycket. Dags att avsluta jobbet och åka hem till "mina fem". Idag är det Chrilles hämtningsdag och jag antar att gänget äter middag nu.
På återseende, Anna